Grafisk ordlista



A-format

Standardformatet för trycksaker. De vanligaste A-formaten är:

A7 74 x 105 mm

A6 105 x 148 mm

A5 148 x 210 mm

A4 210 x 297 mm

A3 297 x 420 m

 

Acrobat Reader

Programvara för att läsa PDF-filer som kan laddas ner utan kostnad på www.adobe.com

 

Altarskåpsfalsning

Falsning av trycksaken så att två flikar viks ut åt varsitt håll från mitten (som ett skåp med två dörrar som öppnas från mitten).

 

Anfang

En stor bokstav som är flera rader hög och står i början av ett stycke text.

 

Ark

Med ark menas oftast det skurna papper som man ska trycka på, men kan också avse en falsad arkdel. Man säger t.ex. att broschyren består av 3 st 16 sid ark.

 

Arkformat

Ett tryckark har standardformat som är avpassade för i huvudsak fyra olika pressformat 36 x 52 cm 46 x 64 cm, 50 x 70 cm och 70 x 100 cm.

 

Arkoffset 

Offsettryckning av lösa ark som matas in ett och ett i tryckpressen.

 

B-format

Standardformat för kuvert. De vanligaste B-formaten är:

B4 250 x 353 mm

B56 165 x 165 mm

 

Bestruket papper

Ett papper med en speciell beläggning som är pålagd på en eller båda sidor av pappret i syfte att göra pappersytan jämnare, vilket också gör att trycket blir bättre och skarpare.

 

Bigning

En fördjupning i pappret som görs maskinellt med en metallkant som pressar ner ett dike i papperet så att pappret inte spricker då det viks.

 

Bildbehandling

Med detta menar man oftast digital bildbehandling i syfte att förändra karaktären på en bild. Den digitala bearbetningen har sin motsvarighet i det traditionella mörkrumsarbetet.

 

Bildupplösning

syftar på tätheten av pixlar i en bild i ppi (Pixels Per Inch). Om en bild har 72 ppi (skärmupplösning) betyder det att en kvadrattum av bilden innehåller 5184 pixlar (72 pixlar bred x 72 pixlar hög= 5184). Ju fler pixlar desto högre (finare) upplösning (se även pixel).

 

Bindning

Momentet då ihopvikta ark sätt ihop med klammer, lim eller tråd.

 

Blanks

Förtryckta ark, på vilka det sedan görs påtryck (oftast svart text).

 

Broschyr

Vikta ark (med minst 4 sidor) stoppade i varandra och klamrade i ryggen.

 

Brödtext

Den löpande texten i en trycksak dvs sådant som inte är rubriker, mellanrubriker eller bildtexter.

 

Bulk

Mått på ett pappers tjocklek. Papper med låg bulk känns tunnt och papper med hög bulk känns tjock.

 

C-format

Standardformat för kuvert. De vanligaste C-formaten är:

C3 324 x 458 mm

C4 229 x 324 mm

C5 162 x 229 mm

 

CMYK

CMYK står för Cyan (blå), Magenta (röd), Yellow (gul) och Keycolor (svart). Dessa färger används vid 4-färgstryckning. När olika färgtoner trycks på varandra bildas färgnyanser.

 

CTP

Computer to Plate (dator till plåt) kallas den teknik, med vilken man överför digital information från en dator direkt till en tryckplåt.

 

Dekorfärg

Tryckfärg i olika kulörer. Dekorfärgerna anges med ett PMS-nummer. PMS är en förkortning av Pantone Matching System och även ett företag som tillverkar pigment till färgfabrikanterna.

 

Digitaltryck

Tryckmetod för överföring av information direkt från dator till papper.

 

Dragspelsfalsning

Ihopvikning av en folder med flera parallella veck (precis som ett dragspel).

 

Dummy

Ett ihopvikt ark som visar hur trycksaken kommer att se ut men utan tryck.

 

Duplexbild

Bild i 2-färg, oftast svart och en PMS-kulör som stödton.

 

E-format

Standardformat för Kuvert. Det vanligaste E-formatet är:

E65, 220 x 110 mm

 

Efterbehandling

Behandlingen av trycksaken efter tryckningen t.ex. då den stansas, bigas, perforeras, hålas, plastas in, falsas (viks), klamras, limbinds, trådbinds och wire-o-(spiral)binds.

 

EPS

Filformat för digitala bilder som lämpar sig att skicka till tryckeriet.

 

Europaskalan

Färgskala för gult, magenta och cyan som tillsammans med svart används vid 4-färgstryckning. Av en speciell provbok framgår hur färgerna blir när dom rastreras och trycks på varandra.

 

Falskt uppslag

Ett uppslag som är delat genom att ena halvan av ligger på en arkdel och den andra halvan på arkdelen bredvid.

 

Falsning

Vikning av färdigtryckta ark.

 

Fiberriktning

Den riktning fibrerna lägger sig vid papperstillverkningen. Det är viktigt att trycksaken falsas längs med papperets fiberriktning vid val av tjockare papper, annars spricker pappret i ryggen.

 

Folder

Trycksak som falsats (vikts) med parallella veck på ett eller flera ställen.

 

Font

Teckensnittsfil som innehåller tecken med samma snitt t.ex. Helvetica, med olika varianter och storlekar.

 

Format

Storleken på trycksaken. Stående format anges med den kortaste sidan först t.ex. 210 x 297 mm och liggande format med den längsta sidan först t.ex. 297 x 210 mm.

 

Frilägga

Ta bort bakgrunden runt ett bildobjekt.

 

FTP (File Transfer Protocol)

Ett sätt att skicka större filer över Internet.

 

Fyrfärgsseparation

En uppdelning av en färgbild i fyra filer som används för fortsatt reproduktion.

 

Färgkorrigering

Då en bild behandlas t.ex. i PhotoShop för att förändra eller förbättra färgerna.

 

Färgprofil

En en digital fil med information om färgvärden som används vid skärmvisning, plåtframställning, utskrifter och tryckning. Varje tryckeri har sin egen profil för olika papperkvaliteter.

 

Färgstripp

En remsa i bakkanten på tryckarket med små fyrkantiga rutor som har raster i olika färger (CMYK) eller 100% toner för färgkontroll. 

 

Fönsterkuvert

Kuvert med transparent fönster för adressen.

 

GIF

Filformat i 72 dpi som används till bilder på hemsidor.

 

Glättat papper

Ett bestruket papper som i hög hastighet löpt genom ett valsverk av stålcylindrar för att öka pappersytans jämnhet och glans.

 

Gråskala

Skillnaden mellan två eller flera gråtoner.

 

Gråtoner

Alla toner mellan 100% svart och 100% vitt.

 

Heloriginal

Dokument anpassat för direkt framställning av tryckplåtar.

 

Hålning

Håltagning för att kunna sätta trycksakerna i pärmar. Den svenska standarden kallas för triohålning.

 

Högupplöst

En digital bild med en tillräcklig upplösning för det tryck som ska användas. I offset behövs minst 300 dpi för tryckning med 150 linjers raster.

 

ICC-profil

En ICC-profil är en digital fil med information om färgvärden som används vid skärmvisning, plåtframställning, printning och tryckning. Varje tryckeri har sin egen profil för olika papperkvaliteter.

 

Ingress

Inledning med fetare eller större stil till en artikel.

 

Inlaga

Innehållet innanför omslaget i exempelvis en bok, broschyr eller tidning.

 

Intag

De förberedelser som görs i en tryckpress (plåtinhängning, färginställning, färgmätning och visuell kontroll) innan tryckning.

 

Inställningsark

Pappersark som går åt vid färginställning och passning innan tryckningen av upplagan kan påbörjas.

 

JPEG

En standard som används för att komprimera bilder. Det försämrar bildens kvalitet mer eller mindre beroende på komprimeringsgraden. Den komprimerade bilden får filändelsen .jpg

 

Klamring

Bokbinderiarbete då falsade ark sätts ihop med klammer i ryggen.

 

Katalog

Lim- eller wire-o-bunden trycksak.

 

Korrektur

Utskrift på papper eller för skärmvisning (PDF) till kunden för rättning av textfel och andra felaktigheter i dokumentet.

 

Lackering

Behandling av tryckarkets yta för att få skydd och exklusivitet.

 

Laminering

En skyddande behandling av tryckarkets yta som finns i både blankt och matt utförande.

 

Layout

Den grafiska designen av trycksaker. Kan också vara den skiss efter vilken originalmontage till en trycksak skapas.

 

Limbindning

Bokbinderimetod för att binda trycksaker med många sidor som t.ex. böcker och kataloger med broschyromslag (mjuka pärmar).

 

Logotype

En symbol som designats och ritats till ett företag eller annan organisation.

 

Lågupplöst

Bild med låg upplösning (72 ppi). Den kräver mindre lagringsutrymme än en högupplöst bild och används på hemsidor. 

 

Moaré

Störande rastermönster (interferensmönster) som bildas då rastervinklarna ligger fel inbördes eller då ett mönster i en bild t.ex. en rutig kavaj påverkar ett raster. 

 

Obestruket papper

Ett papper som inte har något bestrykningsskikt (se bestruket papper).

 

Offsettryck

Tryck från en aluminiumplåt som spänns fast runt en cylinder. Tekniken bygger på en balans mellan färg och fukt där de icke färgbärande ytorna på plåten har en ytspänning av fukt som håller färgen borta, medans de färgbärande ytorna med text- och bilder överförs via en gummiduk till tryckarket.

 

Oliksidigt papper

Pappret har olika ytbehandling på fram- respektive baksidan.

 

Omflödning 

När radfallet på en sida förändras och det blir oönskade radbrytningar. Detta kan inträffa t.ex. vid ett fontbyte.

 

Omkastark

Ett tryckark som man vänder (kastar om) för att kunna trycka både framsidor och baksidor med samma plåtar (hälften av plåtytan består av framsidor och hälften av baksidor).

 

Pagina

Numrering i ordning av sidor i en trycksak.

 

Passmärke

Markering för inställning av passningen av färgerna i tryckpressen.

 

PDF

Ett så kallat plattformsoberoende filformat som man kan läsa i både Mac och PC. PDF används även som tryckoriginal.

 

Perforering

En stansad linje med små skåror som gör det lätt att avskilja en del från en trycksak.

 

Pixel

En digital bildpunkt. Varje pixel har en viss färg. Bilden på en bildskärm består av mängder av pixlar. Om man delförstorar en bild ser man dessa pixlar med blotta ögat.

 

PMS

Ett system som används för att beskriva dekorfärger med olika nummer. PMS-färgerna finns i en färgguide hos t.ex. Matton (besök www.matton.se).

 

Preflight

Kontroll av ett dokument inför utskrift. 

 

Prepress

Den avdelning på ett tryckeri som bl.a. scannrar bilder, gör original, kollar dokument och kör ut tryckplåtar.

 

Processfärger

De färger som används vid 4-färgstryckning (Cyan, Magenta, Yellow och Keycolor (svart) CMYK.

 

Raster

Ett rutnät med vågräta och lodräta linjer som används för att skapa ett mönster som ger gråtoner och färgernyanser i trycket.

 

Rastertäthet

Rastertäthet mäts i lpi (lines per inch). Hur många linjer som ryms per tum beror på hur finmaskigt rutnätet är. Den vanligaste rastertätheten vid offsettryckning ligger mellan 133 och 200 lpi.

 

RGB

Färgrymd där man använder ett Rött, Grönt och Blått ljus för att skapa färgnyanser på en bildskärm.

 

Rulloffset

Offsettryck i löpande bana. Rulloffset används vid större upplagor då intagningskostnaderna är höga.

 

Screentryck

Tryckmetod som används för tryckning på plast.

 

Skärmärke

Markering som visar var trycksaken ska skäras.

 

Stansning

Arket trycks mot en form med knivskarpa metallinjer i syfte att göra en markering av en yta som sedan ska plockas bort t.ex. stansning av ett fyrkantigt eller runt hål.

 

Sättning

Inskrivning av text i ett dataprogram då denna text ska användas för att göra en trycksak.

 

TIFF

Filformat som används för punktgrafik.

 

Tryckort

Liten text som oftast sitter på omslagets sista sida intill ryggen och talar om vilka som producerat trycksaken.

 

Tryckplåt

Aluminiumplåt med t.ex. ett polymer eller silverskikt. Vid plåtframställningen exponeras de ytor som ska vara färgbärande. Vid framkallningen tvättas de ytor som inte exponerats bort. Plåten spänns sedan fast runt en tryckcylinder och utgör första ledet i överföringen av bild- och text till pappret.

 

Trådbindning

En bokbinderiteknik som syr ihop de falsade arken till ett sammanhängande bokblock innan omslaget limmas på.

 

Utfall

Bilder, tonplattor, linjer och andra delar av trycket som skall gå ut till kanten på trycksaken måste ligga 3 mm utanför trycksaksformatet (utfall) eftersom trycksaken trycks på ett större ark och sedan skärs ner i rätt storlek efter det att tryckningen är klar.

 

UV-lackering

Maskinell lackering av trycksaken som görs efter offsettryckningen. En UV-lack kan vara blank eller matt, heltäckande eller partiell.

 

Vektorisering

Betyder att man med ett vektoriseringsprogram t.ex. Illustrator binder ihop punkter med linjer (ritar). Detta används t.ex. för att skapa logotper.

 

Wire-o-bindning

En slags spiralbindning där man använder en spiral som är skyddat och förstärkt av plast. Denna bindningsteknik används t.ex. till manualer och kompendier

 

Ytvikt

Papperets vikt per kvadratmeter t.ex. 130g/m² (skrivs 130g).

Du kan själv lätt räkna ut trycksakens vikt:

trycksaksbredden (cm) x trycksakshöjden (cm) x ytvikt(g/m²) x antal sidor i trycksaken

 

Överupplaga

Upplaga utöver den beställda. Tryckeriet har rätt att ta betalt för en viss överupplaga i enlighet med Allmänna Leveransvillkoren för Grafisk produktion ALG 02.

ÖPPETTIDER
Måndag-Torsdag 7.00-16.00
Fredag 7.00-13.00

Välkommen!

 

TELEFON
Växel: 0370-733 30

 

E-POST
order@skilltryck.se
info@skilltryck.se

Övriga kontaktuppgifter hittar du här.

 

VAD GÖR VI?
Mer än du tror, brukar vi skryta med. Långt ifrån bara trycksaker som visitkort och kuvert i alla fall. Vi har webbhotell, fixar mässmaterial, tidningar, fotoböcker och medlemsutskick med variabeldata. Vi trycker både i offset och digitalt. Välkommen att kontakta oss om du vill veta mer!